Det är säkert känt även för Er läsare att i det brus av påtagligt konkreta symtom som våra patienter oroas av så ställs dessvärre väldigt ospecifika diagnoser som ibland slentrianmässigt behandlas med antibiotika, vilket i sin tur leder till resistenta bakteriestammar. I stället för att undersöka vilka befolkningsgrupper som drabbats av ohälsa, börjar man alltmer utreda varför somliga grupper mår så bra.
Genom att noga lyssna på en patient fick jag tipset ”colloidalt silver”. Det var då lätt att gå ut på nätet och söka efter adresser som beskrev begreppet, och det fanns en stor uppsjö av amerikanska hemsidor på Internett som varmt förespråkade detta alternativa läkemedel. I Sverige kan mitt apotek ej ge någon information om colloidalt silver, ej heller kan hälsokostaffärer ge besked.
I ett historiskt perspektiv har man de senaste 2 000 åren upptäckt nyttan av silver. Paracelsus talade om silver som ett läkande medel. 1881 lanserades av Carl Crede indrypandet av silvernitratlösning i nyfödda barns ögon för att skydda dem mot gonorré:s förskräckliga effekter på ögonen. Von Naegeli och medarbetare hade klart för sig att silvrets antibakteriella effekt, jämför lapisering, fanns i själva silverjonen, och nu finner man på Internett-adressen: www.aa-micro.com/ att kaukasier har mycket god hälsa genom att deras dricksvatten har en hög halt av silver i colloidal form!
På samma Internett-adress konstaterar man att colloidalt silver stöder vårt immunsystem, vilket ger mer energi, vitalitet, snabbare läkning samt en minskning av gifter som vi är belastade med. Som ett extra påbröd får man också den egna framställningsmöjligheten!
Vad tycker Tidsskriftets läsare? Behöver vi inte ett sådant hjälpmedel i skolmedicinens terapeutiska arsenal?
