Jeg takker Halvor Nordby for kommentarer til min artikkel, hvor han argumenterer mot uttrykket «sykdomsbegrepets mangfold». Han påpeker at hvis begrepsforståelser står for forskjellige ting, så dreier det seg om forskjellige begreper. Jeg aksepterer den filosofiske sakkyndighet, men vil vise til Nordenfelt (1), som sier at «Begrepp är inte en gång för alla givna. De undergår en kontinuerlig historisk förändring i takt med att människans värdsbild och därmed också hennes språk förändras». Jeg oppfatter det slik at gamle begreper om sykdom endres og nye oppstår, ut fra en historisk og kulturell sammenheng. Det er dette mangfold jeg sikter til. Men alle enkeltbegrepene om sykdom må også ha et navn, og dette vil jeg kalle Sykdomsbegrepet, med stor S.
I sin bok Sygdomsbegreper i praksis har Juul Jensen (2) lansert et interessant skille mellom praksisbegrep og idealbegrep. Et idealbegrep er bestemt av en formulert definisjon. Men ikke alle begreper er presist definert. De eksisterer da som praksisbegreper. Ifølge Juul Jensen går praksisbegrepet forut for idealbegrepet. I begynnelsen finnes en viss praksis, en viss språkanvendelse. Først på basis av denne praksis kan vi lage definisjoner og formulere idealbegreper. Juul Jensen avviser abstrakte definisjoner av sykdom fordi de, etter hans mening på en utilbørlig måte «fryser» virkeligheten. Mangfoldet og foranderligheten blir ikke belyst. Det primære mål for vårt studium må være praksisbegrepet og ikke idealbegrepet. Så langt Juul Jensen.
En mangel ved min artikkel er at jeg ikke presiserer skillet mellom et sykdomsbegrep og en empirisk teori for sykdom. Det overrasker meg at ikke Nordby griper fatt i dette. Nordenfelt (2) påpeker at distinksjonen mellom en empirisk teori og en definisjon er blitt særlig tydelig i moderne filosofi. Tidligere var begrepsbestemmelse og empirisk analyse deler av en og samme prosess: «Medicinhistoriens giganter sökte inte primärt att fastställa några språkliga regelsystem. Deras hovudsyfte var att beskriva hälsans och sjuklighetens verklighet, att t ex förstå vilka kroppsliga mekanismer som är en förutsetning för hälsa och vilka förändringar som leder till sjukdom.»
