Blodflödet i hjärnans luktbark ökade efter stimulering med vaniljdoft hos kontrollpersoner, men inte hos patienter med minnesstörning.
Nära-infrarött ljusspektroskopi kan möjligen användas för objektiv mätning av tidig demensutveckling. Foto Hamamatsu Photonics, Japan
Kunskapen om luktsinnets fysiologi hos människa har ökat dramatiskt under det senaste decenniet, en forskning som belönades med nobelpriset i medicin år 2004. Bearbetning av luktens nervbanor sker i flera regioner som innefattar temporal- och frontalloberna.
I en ny norsk studie användes nära-infrarött ljusspektroskopi för att objektivt avläsa normalt och defekt luktsvar från näsan till hjärnan hos vuxna kontrollpersoner och patienter med kognitiv störning (1). Med nära-infrarött ljusspektroskopi kan syresatt hemoglobin i kapillärer mätas. Principerna för metoden beskrivs i en färsk forskningsguide (2). Ljus med våglängder mellan 700 och 1000 nm sänds genom fiberoptik till en optod (optisk sensor), som sänder ljuset vidare genom skallbenet och cortex cereberi och registreras på några cm avstånd av en mottagande optod.
Patienter med kognitiv störning och kontrollpersoner valdes för undersökningen. Vaniljsubstans löst i vatten hölls under patientens näsa och luktsvar i fronto-temporalloberna mättes. Svaret var nedsatt hos patienter med minnesstörning. Metoden kan möjligen användas för objektiv mätning av tidig demensutveckling liksom för att följa behandlingseffekter t ex vid Alzheimers sjukdom.
