Det är ovanligt och inte god ton att författare reagerar på recensioner av deras böcker. Vi vill trots det kommentera Reidun Førdes recension av vår bok Medicinska etikens ABZ i Tidsskriftet nr. 23/2010 (1).
Førde anser att definitionen av vissa termer är präglade av våra egna värderingar, vilket leder till mer förvirring än klarhet. Det vore, om det stämde, en allvarlig invändning mot en bok som är tänkt att fungera som uppslagsverk i medicinsk etik. Vi menar dock att det inte stämmer.
Det gäller termer relaterade till bland annat eutanasi. Förde menar att vi säger att eutanasi innebär att ’läkare gjer sådan behandling att patienten dör en smärtfri död’. Enligt Førde kan det sista «like gjerne beskrive god dødspleie eller lindrande sedering». Førdes recension är i detta avseende problematisk av två skäl:
a) När Førde citerar oss, skär hon bort sista delen av meningen. Det vi faktisk säger är att det handlar om att «läkare ger sådan behandling att patienten dör en snabb och smärtfri död, för att på detta sätt få slut på sitt lidande.» Sista delen av meningen hänvisar till det övergripande målet med eutanasi. Det övergripande målet med eutanasi är ju inte att ha ihjäl patienten – det är att på patientens begäran befria denna från ett outhärdligt lidande. Det som skiljer sederingsterpi och eutanasi är metoderna och delmålet med behandlingarna. Delmålet med eutanasibehandlingen är att hjälpa patienten att dö snabbt och smärtfritt. Delmålet med sederingsterapi är att sedera patienten. Men det övergripande målet med både åtgärderna är att patienten ska slippa att lida.
b) Enligt Europeiska palliativa föreningens dokument om sederingsterapi så definieras eutanasi som en handling där målet är att döda patienten genom administration av letala doser av ett läkemedel. Detta till skillnad från sederingsterapi där målet anges vara lindring av lidande. Här använder man alltså vid definitionen av eutanasi delmålet med åtgärden och vid sederingsterapi det övergripande målet. Med denna definition av eutanasi lyckas man få till stånd en skenbar skillnad mellan eutanasi och sederingsterapi (2). Men skillnaden är bara skenbar. Om man fokuserar på det övergripande målet med både eutanasi och sederingsterapi, så finns ingen skillnad.
Vi undrar om Førdes bedömning av vår definition av eutanasi kan vara influerad av dessa otydligheter i definitionen så som de förekommer i de palliativa skrifterna?
