Aktivt involverande av medarbetare skapar en dynamisk lärandespiral. Detta visar artikeln «Insights gained from a systematic reanalysis of a successful model-facilitated change process in health care».
Illustrasjon: iStock/enotmaks, bearbeidet av Tidsskriftet.
Artikeln betonar hur tidspress, minimalt med utrymme för att göra fel och vårdens inneboende komplexitet gör det svårt att implementera nya riktlinjer och procedurer i hälso och sjukvården, oavsett hur önskvärt det är. Det lyfts också fram att medarbetarnas aktiva medverkan är grundläggande för en välfungerande utveckling (1).
Artikeln presenterar en analys av ett lyckat förändringsprojekt som kombinerar systemdynamiska principer med grundläggande premisser för aktionsforskning. Resultatet beskrivs som en process som aktivt integrerar medarbetarnas olika perspektiv och lägger grunden för en gemensam förståelse om den kliniska situationen. Detta skapar en dynamisk lärandespiral för ett systematiskt och välfungerande förbättringsarbete. Aktivt deltagande ger en ökad samsyn om arbetsplatsens komplexitet. Det skapas ett multiprofessionellt kunskapslager vilket lägger grunden för mer genomtänkta och praktiskt användbara förändringsförslag. Artikeln lyfter fram hur en kombination av aktionsforskning och systemdynamisk modellering kan bidra till ett mer framgångsrikt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården (1).
Aktionsforskning är ett forskningsområde som adresserar ett aktuellt problem genom att de personer som berörs av problemet engageras att tillsammans arbeta fram en lösning som fungerar för dem. Sedan testas lösningen, och vid behov justeras, så att den löser det aktuella problemet på ett sätt som alla är nöjda med (2). Arbetet sker ofta via successiva steg i en utvecklingsspiral som består av stegen planera, göra, studera, reflektera och justera. Därefter tar en ny cykel vid, och när de inblandade upplever att det aktuella problemet är löst, avslutas processen.
Aktivt deltagande ger en ökad samsyn om arbetsplatsens komplexitet
För att förstå om ingenjörsvetenskapen kunde bidra till vårdens utveckling, samarbetade 2015 de amerikanska institutionerna Institute of Medicine och National Academy of Engineering och skrev en rapport (3) där bland annat systemdynamisk modellering lyfts fram. Systemdynamisk modellering handlar om att skapa en datormodell av den kliniska processen som studeras så att olika lösningar kan simuleras i datorn innan de testas i verklighet. Därmed reduceras störningar i den kliniska processen.
Grunden för aktionsforskning publicerades redan 1946 av Kurt Lewin (4), vilket via William E. Deming (5) etablerades som basen för systematiskt kvalitetsförbättringsarbete. Demings principer om att planera, genomföra, evaluera och korrigera återkommer i arbetet från regeringen Solberg, som hösten 2020 lade fram det sjunde årliga meddelandet till Stortinget om kvalitet og patientsäkerhet (6). Ökad kunskap om hur skapa en dynamisk lärandespiral borde kunna bidra till målen med aktuellt meddelande: «Bedre kvalitet og økt pasientsikkerhet.»
