O’Connor, Rory C.
Platt, Stephen
Gordon, Jacki
International handbook of suicide prevention
Research, policy and practice. 677 s, tab, ill. Chichester: Wiley-Blackwell, 2011. Pris USD 200
ISBN 978-0-470-68384-2
International handbook of suicide prevention är en imponerande sammanställning av nästan all kunskap inom suicidologien med särskild inriktning mot möjligheterna att förebygga suicid och suicidala handlingar. Boken innehåller 36 kapitel skrivna av sammanlagt 76 författare från hela världen med undantag av Afrika och Sör-Amerika. Ett fåtal kapitel har skandinaviska författare, de flesta kommer från USA och andra engelskpråkiga miljöer. I del 1 diskuterar forfattarene klassifikationsfrågor och nomenklatur, epidemiologi och olika bakgrundsfaktorer och riskfaktorer vid suicid, exempelvis olika psykiatriska sjukdomstillstånd och sociala faktorer, religion – ja, det mesta vi antar eller vet har någon slags betydelse i sammanhanget.
I del 2 tar forfattarene upp olika interventionsmodeller vad gäller behandling av suicidalitet. Lars Mehlum och Erlend Mork från Oslo bidrar med ett värdefullt kapitel om omhändertagandet efter ett självmordsförsök. De redogör först för olika rekommenderade uppföljningsmodeller och beskriver sedan erfarenheterna av de nationella strategier för uppfölning som man försökt implementera i Norge. De svårigheter man sett med att upprätthålla monitoreringssystemen över tid, är ju välkända också från annat håll, men viktigt att försöka hantera.
Del 3 omhandlar mera specifikt olika strategier för att förebygga självmordshandlingar. I ett kapitel med bl.a. Danuta Wasserman från det svenska nationella centret för suicidforskning och prevention (NASP), presenteras exempel från bl.a. Sverige, Uganda, Japan och Kina. En viktig konklusion är att det är möjligt att förebygga suicid, men att det kräver samverkan mellan många olika aktörer. Självmord är inte bara psykiatrins ansvar. Heidi Hjelmeland och Birthe Loa Knizek från Trondheim bidrar med ett intressant och möjligen kontroversiellt kapitel: What kind of research do we need in suicidology today?. De efterlyser mer av kvalitativa studier i stället för de många upprepade studierna från hela världen över epidemiologi och riskfaktorer, inklusive sökandet efter suicidgenen. En viktig utgångspunkt är att suicid faktiskt ju är en intentionell handling, ett uttryck för en existentiell problematik. Då blir det viktigt att försöka förstå hur individer uppfattar sin livssituation och hur suicidet kan bli ett alternativ för dem.
Boken avslutas med ett kapitel där editorene sammanställt svaren från alla medförfattare som fått ange de tre mest signifikanta framstegen inom området de senaste 25 åren och de tre största utmaningarna framöver. Majoriteten av framstegen fanns inom forskningsfältet, medan de främsta utmaningarna finns inom implementeringen av interventionsprogram i praktiken.
Dette är alltså en mycket rik kunskapkälla för alla som arbetar med suicidproblemet – här finns det mesta av relevans diskuterat av en internationell expertis. Inte minst värdefull är de omfattande referenslistorna till varje kapitel.
