Hvit frakk og stetoskop rundt halsen, det er det typiske bildet av en lege. Allerede i 1816 fant René Laënnec (1781 – 1826) opp stetoskopet, og gjennom årene har det naturligvis kommet nye varianter. Som et bilag til Tidsskriftet nr. 3/1918 (Tidsskr Nor Lægeforen 1918; 38: s. 1 – 8) redegjorde Carl O. Segerberg for et stetoskop som kunne brukes av flere samtidig.
Ett nykonstruerat slang-stetoskop,
för en eller flera undersökare samtidigt.
Av CARL O. SEGERBERG.
Med-lic., Stockholm.
(Föredrag med demonstration i Svenska Läkaresällskapet den 30 oktober 1917.)
Det här föreliggande har formen av en kort avhuggen kon, nedtill endast 2 cm. i diam. samt nedtill öppen (fig. 1a). Dess nedre hälft är omklädd med en tämligen tjock gummimantel, som skjuter något nedom underkanten av detsamma (fig. 1b). Härigenom vinnes, att stetoskopet kan på ett för patienten behagligare sätt tryckas mot hans kropp samt därå säkrare fasthållas (utan glidning, med åtföljande biljud), varjämte dess smala nedre diam. möjliggör ett bättre «insmygande» mellan tvänne revben, allt till avsevärd fördel vid auskultationen. I det ena av de ovan nämnda bägge hålen instickes en ihålig metallklyka (fig. 2), vars bågböjda del tjänar till fäste för tvänne c: a 40 cm. långa gummislangar (…).
Instickes ännu en klyka, med vidfästa slangar, i det andra hålet, kunna två personer samtidigt auskultera patienten ifråga. Monteras stetoskopet i stället med tvänne förgrenade klykor (fig. 3) kunna såmedelst fyra undersökare samtidigt auskultera en och samma patient. Förgrenas klykorna ännu en gång, torde åtta personer kunna begagna sig av detsamma.
Fördelen med dessa anordningar, ex. i undervisningsändamål å en klinik eller ett sanatorium, ligger i öppen dag. Patent er sökt.
