Denna studie har många metodologiska brister, och det går inte att dra slutsatsen att den psykiska hälsan förbättras av könskirurgi. Detta har jag och sju medförfattare skrivit om i Svenska Dagbladet (1).

Sannolikt visar studien att den psykiska ohälsan istället försämras av könskorrigerande behandling. Den svenska professorn i bakteriologi, Agnes Wold, har läst studien och skrev på Twitter 03.11.2019: ” Jag har själv fått räkna ut vad man undvikit att räkna ut - nämligen risken att läggas in för självmordsförsök under 2015 i relation till om man genomgått kirurgi eller inte. Risken är 2,4 gånger HÖGRE om du opererats, än om du inte gjort det. Det är statistiskt signifikant.”

En annan studie visar att 1 år efter könskorrigerande kirurgi skattar en patienten med könsdysfori livskvaliteten bättre, 3 år efter operation lika bra som före operationen och vid 5-årsuppföljning mår patienten sämre. Det sistnämnda resultatet är dock inte statistiskt signifikant. Hur patienten mår 10, 15 respektive 20 år efter operation vet vi inte.

Referanser:

1. Román S, Anckarsäter H, Lundqvist CB et al. Utredare förvanska om könsdysfori. Svenska Dagbladet 22.10.2019. https://www.svd.se/utredare-forvanskar-om-konsdysfori. Lest 11.11.2019.
2. Lindqvist E, Sigurjonsson H, Möllermark C et al. Quality of life improves early after gender reassignment surgery in transgender women. Eur J Plast Surg 2017; 40: 223.