Universitetet i Oslo
Kjønnsbekreftende behandling gir bedre psykisk helse
11.11.2019
Denna studie har många metodologiska brister, och det går inte att dra slutsatsen att den psykiska hälsan förbättras av könskirurgi. Detta har jag och sju medförfattare skrivit om i Svenska Dagbladet (1).
Sannolikt visar studien att den psykiska ohälsan istället försämras av könskorrigerande behandling. Den svenska professorn i bakteriologi, Agnes Wold, har läst studien och skrev på Twitter 03.11.2019: ” Jag har själv fått räkna ut vad man undvikit att räkna ut - nämligen risken att läggas in för självmordsförsök under 2015 i relation till om man genomgått kirurgi eller inte. Risken är 2,4 gånger HÖGRE om du opererats, än om du inte gjort det. Det är statistiskt signifikant.”
En annan studie visar att 1 år efter könskorrigerande kirurgi skattar en patienten med könsdysfori livskvaliteten bättre, 3 år efter operation lika bra som före operationen och vid 5-årsuppföljning mår patienten sämre. Det sistnämnda resultatet är dock inte statistiskt signifikant. Hur patienten mår 10, 15 respektive 20 år efter operation vet vi inte.
Referanser:
1. Román S, Anckarsäter H, Lundqvist CB et al. Utredare förvanska om könsdysfori. Svenska Dagbladet 22.10.2019. https://www.svd.se/utredare-forvanskar-om-konsdysfori. Lest 11.11.2019.
2. Lindqvist E, Sigurjonsson H, Möllermark C et al. Quality of life improves early after gender reassignment surgery in transgender women. Eur J Plast Surg 2017; 40: 223.
11.11.2019
Slagstad refererar til en artikel av Bränström og Pachankis med data från Sverige (1). Den är helt ny och Tidsskriftets slutsats tyvärr för snabb. Det har varit en dramatisk ökning i antal barn och unga med könsdysfori i Sverige (och hela västvärlden) sista 7-8 åren. I Sverige är den närmast exponentiell (2). Parallellt med detta så har det varit en dramatisk ökning av självskada, ångest, depression, anorexi.
AJP artikeln ser på psykiskt vårdbehov i Sverige under året 2015 och tittar "bakåt" i tiden på de som opererats 2014, 2013, 2012 osv. Dom finner att desto längre tillbaka i tiden, dvs desto längre tid sen operation fram till 2015, desto mindre psykiska problem under 2015. De har inte tänkt på att vad de egentligen ser på är baklänges på kurvan över "minskande" psykiska problem. Det är en ofattbar miss, och det kommer självklart att bli starka reaktioner över att man inte ens diskuterar detta, eller avsaknaden av referens till "kontroll" i artikeln. Om man tar hänsyn till denna väl fastställda ökning av psykisk problematik under senare år så blir slutsatsen motsatt, om det inte hade varit för operationerna, så skulle de sett en en "fiktiv" minskning som var mycket tydlig.
För den minskning de ser, är uppenbart svag. Även utan någon som helst analys, är det bara en "topp" i hälsoproblem under månaderna före och efter operation ("perioperativt") som sen återgår till det allmänt känt väldigt höga psykiska vårdbehovet för personer med könsdysfori. Efter första toppen vid operation är det ingen statistiskt signifikant minskning alls för de tio åren.
Referanser:
1: Bränström R, Pachankis JE. Reduction in mental health treatment utilization among transgender individuals after gender-affirming surgeries: A total population study. Am J Psychiatry 2019.
2: Socialstyrelsen. Utvecklingen av diagnosen könsdysfori i Sverige. Juli 2017. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelk.... Lest 11.11.2019.
Kommentarer